EESK info

Civilsamhällesorganisationer är under attack i både Europa och Amerika. EU måste agera nu för att försvara dem och värna demokratin. Vid sin plenardebatt om världsdagen för icke-statliga organisationer framförde Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ett tydligt budskap: Civilsamhällesorganisationer är demokratins främsta förkämpar. Eftersom minskad finansiering utgör ett hot mot deras överlevnad måste EU vidta omedelbara åtgärder för att skydda och stödja dem.

Den 27 februari anordnade EESK en debatt på temat EU och civilsamhället: att stärka demokratin och deltagandet, där företrädare och sakkunniga från civilsamhällesorganisationer tillsammans med Europaparlamentsledamöter fick möjlighet att diskutera och utvärdera civilsamhällesorganisationernas roll på detta viktiga område.

Raquel García Hermida-Van Der Walle, Europaparlamentsledamot från Renew Europe, påpekade att civilsamhällesorganisationer ofta hjälper till att skapa kontroller och motvikter. Civilsamhällesorganisationer möjliggör också olika former av social interaktion, och kan vid behov tillhandahålla tjänster som staten normalt sett sörjer för om den inte gör detta. Detta innebär att civilsamhällesorganisationer lätt blir statens första måltavlor om den anser att de är obekväma ur politiskt hänseende.

Nicholas Aiossa, direktör för Transparency International Europe, framförde följande kommentar: ”Det pågår en planerad politisk kampanj i Europaparlamentet för att misskreditera civilsamhällesorganisationer, skära ner deras finansiering och hindra deras roll och funktion. Ingen har kunnat hitta några tecken på finansiella oriktigheter.”

I januari anklagade Europeiska folkpartiet (EPP), som tillhör den politiska mitten-högern i Europaparlamentet, icke-statliga miljö- och klimatorganisationer för att få finansiering från kommissionen till att bedriva lobbyverksamhet gentemot Europaparlamentet, andra EU-institutioner och Europaparlamentsledamöter – ett påstående som väckte stor upprördhet bland Europas civilsamhällesorganisationer.

Kritik mot civilsamhällesorganisationer är inget nytt, men de senaste attackerna har fått större kraft med hjälp av falska nyheter och felaktig information. Som Brikena Xhomaqi, medordförande i EESK:s kontaktgrupp, uttryckte det är situationen en varningssignal för alla civilsamhällesorganisationer om att de måste stå enade och åstadkomma en förändring: ”Folk behöver få veta att de flesta civilsamhällesorganisationers verksamhet bygger på volontärarbete, så vi slösar inte bort några skattemedel.”

Deltagarna uppmanade också kommissionen att uttala sig mer kraftfullt i denna fråga, och föreslog en rad lösningar för att stärka civilsamhällesorganisationernas roll.

Raquel García Hermida-Van Der Walle sade att hon skulle jobba hårt för att se till att civilsamhällesorganisationernas roll stärks och får ett större erkännande i rapporten om rättsstatsprincipen och i villkorlighetsordningen som en viktig faktor för förändring.

Michał Wawrykiewicz, Europaparlamentsledamot från EPP-gruppen, sade att hans uppdrag var att öka medvetenheten om dessa grundläggande frågor inom sin grupp. En annan punkt som han tog upp handlade om att informera beslutsfattarna om att civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer är verksamma på fältet och tillhandahåller viktiga tjänster med direkt inverkan på människors liv.

EESK:s ordförande Oliver Röpke välkomnade budskapen från civilsamhällesorganisationernas företrädare och sade: ”Vi måste stå emot alla försök att undergräva legitimiteten hos dessa organisationer, eller att begränsa deras tillgång till resurser som är nödvändiga för ett demokratiskt deltagande. Det kan handla om allt från minskad finansiering till ökade politiska påtryckningar, och visar tydligt att civilsamhällesorganisationer behöver ett starkare och mer förutsägbart stöd för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.” (at)

Mer än 800 deltagare från medborgarorganisationer och intressenter i hela EU, däribland ungdomsorganisationer, icke-statliga organisationer och journalister, deltog i det civila samhällets vecka, som anordnades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén den 17–20 mars 2025. Genom öppningssessionen blev det tydligt att det civila samhällets demokratiska utrymme skyddas genom rättsliga åtgärder. Även det civila samhällets nyckelroll, som går ut på att hålla makten ansvarig, bygga broar, stödja social resiliens och ge en röst åt dem som alltför ofta ignoreras, bekräftades.

Temat för 2025 års upplaga av det civila samhällets vecka var ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Med sina tre huvudinitiativ, nämligen kontaktgruppspanelerna, det europeiska medborgarinitiativet och priset till det civila samhället, syftade evenemanget till att

• ta itu med den ökande polariseringen, som under de senaste åren har underblåsts av effekterna av finanskrisen, klimatförändringarna och de växande inkomstskillnaderna,
• lyfta fram den nyckelroll som det civila samhället kan spela i detta sammanhang,
• samla det civila samhällets lösningar och krav på EU:s beslutsfattare för att bidra till att avpolarisera EU genom att stärka sammanhållningen i samhällena och det demokratiska deltagandet inom viktiga samhällsområden.

I sitt öppningstal betonade EESK:s ordförande Oliver Röpke att: ”Det civila samhället måste anta utmaningen. Delaktighet, dialog och solidaritet är inte bara ideal, utan grunden för ett resilient och enat Europa. I samband med att vi samlas för det civila samhällets vecka bekräftar vi vårt engagemang för inkludering och aktivt medborgarskap. En stark demokrati är inte bara avhängig av institutioner, utan av alla människors engagemang.”

Albena Azmanova, professor i stats- och samhällsvetenskap vid City Saint George's, University of London, talade i sitt huvudanförande om den växande ekonomiska osäkerhet som majoriteten av befolkningen står inför och kallade det för en epidemi av otrygghet. Hon förklarade varför det civila samhället har lösningen till ett genombrott i tider av omfattande osäkerhet.

”Den omfattande ekonomiska osäkerheten har dränerat de flesta människor på kampvilja. Det civila samhället har viljan att kämpa. Aktivister i det civila samhället drivs av en känsla av mening som bottnar i ett specifikt missförhållande. De är demokratins synliga ben och armar”, sade hon.

Som Younous Omarjee, vice talman i Europaparlamentet, uttryckte det: ”I ett sammanhang av ökande individualism behöver vi det civila samhället som ett kitt mellan medborgarna och som en vall mot de högerextrema idéer som sprider sig.”

Icke-statliga organisationers avgörande roll för social resiliens och deras stöd till utsatta grupper och människor i avlägsna områden togs upp av Adriana Porowska, minister för det civila samhället, från det polska EU-ordförandeskapet, som också delade med sig av Polens erfarenhet av hur det civila samhället säkerställer nationell resiliens.

Brikena Xhomaqi, som är medordförande i EESK:s kontaktgrupp med nätverk i det europeiska civila samhället, betonade att enhet i mångfald, EU:s stolta mantra, odlas på gräsrotsnivå. Brikena Xhomaqi nämnde dock att civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer hotas, och att deras finansiering och roll ifrågasätts. ”Utan resurser kan organisationer i det civila samhället inte fungera. Institutionerna måste värna om det civila samhället, vi behöver rättsligt skydd för det civila samhällets demokratiska utrymme för att hålla vårt samhälle samman och förenat mångfald.”

EESK:s flaggskeppspris till det civila samhället belyser det civila samhällets enastående bidrag till att upprätthålla och stärka den europeiska identiteten och medborgarandan. Priset har varje år ett nytt tema av stor samhällelig betydelse och med anknytning till EESK:s arbete.

Den 20 mars belönade EESK tre organisationer i det civila samhället från Slovakien, Belgien och Frankrike för deras banbrytande projekt som tar itu med de ökande nivåerna av skadlig polarisering runt om i EU.

Prispengarna på 32 000 euro fördelades mellan de tre vinnarna.

EESK tilldelade förstapriset på 14 000 euro till den slovakiska debattföreningen ”Slovenská debatná asociácia” för ”olympiaden för kritiskt tänkande”, ett nyskapande initiativ som bygger upp förmågan att identifiera felaktig information bland slovakiska ungdomar. Projektet driver en elevtävling i tre åldersgrupper, där eleverna ställs inför verkliga mediesituationer där de ska bedöma innehållets trovärdighet.

Andra- och tredjepristagarna mottog 9 000 euro vardera.

Franska Reporters d’Espoirs kom på andra plats med sitt ”Prix Européen Jeunes Reporters d’Espoirs”, ett franskspråkigt utbildningsprogram för lösningsorienterad journalistik.

Tredjepriset gick till FEC Diversité asbl i Belgien för deras projekt ”ESCAPE GAME EXTREME DROITE pour se désintoxiquer”, ett uppslukande spel som motverkar högerextrema ideologier.

Om den 15:e upplagan av EESK:s pris till det civila samhället

EESK:s 15:e pris till det civila samhället lyfter fram ideella projekt som leds av enskilda personer, privata företag och organisationer i det civila samhället och som bidrar till att bekämpa skadlig polarisering runt om i EU.

Under de senaste åren har EU drabbats av flera kriser, från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, stigande energipriser och levnadskostnader till de fortsatta ekonomiska och sociala efterverkningarna av covid-19-pandemin. Sådana kriser kan undergräva förtroendet för offentliga institutioner och vara grogrund för skadlig polarisering i hela samhället.

Även om polarisering kan vara en del av ett öppet och pluralistiskt samhälle, innebär den ökande populismen och negativa polariseringen stora utmaningar för EU:s demokratier. EU står också inför ett fortgående sönderfall av det traditionella medielandskapet, en ökad mängd felaktig information och angrepp på mediefriheten, vilket utgör ytterligare hot mot demokratiska värden.

Årets vinnare valdes ut från ett starkt och varierat urval av över 50 bidrag från 15 medlemsstater. De vinnande projekten valdes ut för sin extraordinära kreativitet, entusiasm och hängivenhet i kampen mot skadlig polarisering i det europeiska samhället.

”Det organiserade civila samhället spelar en grundläggande roll för att värna den europeiska demokratin, vilket än en gång har bevisats av årets utomordentliga och vittomfattande projekt”, sade Aurel Laurenţiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation.

Tre år efter det att Ryssland inledde sitt brutala och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina – ett angrepp inte bara på en självständig nation utan även på grundläggande värden i fråga om demokrati, människans värdighet och en regelbaserad världsordning – står vi fortfarande solidariska med det ukrainska folket, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke i ett uttalande vid EESK:s plenarsession i februari.

Sedan invasionens första dag har vi stått vid Ukrainas sida – inte bara symboliskt, utan också genom konkreta åtgärder. I dag betonar vi än en gång vårt orubbliga engagemang för att stödja Ukrainas suveränitet, demokrati och europeiska framtid. Vi uppmanar EU att bibehålla och stärka sitt politiska, ekonomiska, humanitära och militära stöd.

Det ukrainska folket har på ett extraordinärt sätt visat prov på både mod och motståndskraft i försvaret av sitt land och de principer som förenar oss som européer. Ända sedan invasionens första dag har EESK, dess ledamöter och det europeiska civilsamhället – som kommittén företräder – stått vid Ukrainas sida, inte bara symboliskt utan också genom konkreta åtgärder.

I en tid av ökande geopolitisk osäkerhet är den senaste tidens uttalanden från företrädare för USA som ifrågasätter Natos kollektiva försvarsåtagande djupt oroande. EU har inte råd att bara stoppa huvudet i sanden.

Ukraina kämpar inte bara för sin egen överlevnad, utan för säkerheten i hela vår världsdel.

EESK uppmanar EU:s ledare att ta tillfället i akt att stärka EU:s säkerhetskapacitet och försvarsförmåga, omdefiniera det strategiska oberoendet, försvara multilateralismen och fördjupa samarbetet med FN, och att samtidigt upprätta starkare globala partnerskap med demokratiska allierade i vår omvärld.

EU måste agera nu.

Det finns inget utrymme för obeslutsamhet. Tveksamhet spelar envåldshärskare och angripare i händerna.

Demokratierna måste stå enade och orubbliga.

EESK uppmanar EU att öka sitt strategiska oberoende, att stå upp för både demokratin och de grundläggande rättigheterna, och att beslutsamt stå vid Ukrainas sida. Tiden är inne för strategiska geopolitiska åtgärder från EU:s sida.

Via denna länk kan du läsa hela uttalandet. (at)

Den viktigaste uppgiften för det nuvarande polska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd kommer att vara att hålla EU enat, föra arbetet framåt och fatta snabba beslut

Vid plenarsessionen i februari höll EESK en debatt om det polska EU-ordförandeskapets prioriteringar med Magdalena Sobkowiak-Czarnecka, Polens statssekreterare för EU-frågor.

Med hänvisning till EU:s yttre säkerhet och i synnerhet till anfallskriget mot Ukraina sade Magdalena Sobkowiak-Czarnecka att ”vårt mål är att fortsätta att hjälpa Ukraina och upprätthålla enigheten inom EU”. Hon nämnde det 16:e sanktionspaketet mot Ryssland som en av de första framgångarna under det polska ordförandeskapet.

EESK:s ordförande Oliver Röpke betonade att Polen tagit över det roterande EU-ordförandeskapet vid en tidpunkt som präglas av stora utmaningar, såsom geopolitiska spänningar och energikriser.

Han tillade att ”dagens debatt har bekräftat den avgörande betydelsen av stabilitet, resiliens och enighet när det gäller att forma Europeiska unionens framtid. Det polska ordförandeskapets prioriteringar ligger väl i linje med våra gemensamma ambitioner, särskilt när det gäller att främja ett flerdimensionellt förhållningssätt till säkerhet. I en tid av global osäkerhet förblir vårt engagemang för beslutsamma och samarbetsinriktade åtgärder orubbligt.”

Under parollen ”Säkerhet, Europa!” kommer det polska EU-ordförandeskapet att arbeta med sju säkerhetsdimensioner – den externa, interna, ekonomiska, livsmedelsrelaterade, energirelaterade, hälsorelaterade och informationsrelaterade.

Under de senaste månaderna har samarbetet mellan kommittén och det polska ordförandeskapet varit starkt och produktivt. EESK har utarbetat 15 förberedande yttranden, som redan har antagits eller kommer att antas inom kort. (mp)

Mot bakgrund av de växande säkerhetshoten är EU i akut behov av en enhetlig strategi för försvarsfinansiering. Som svar på en begäran från det polska EU-ordförandeskapet har EESK antagit ett yttrande där man efterlyser djärva åtgärder: ökade investeringar i moderna system, fördjupat Natosamarbete och ökad finansiering inom EU:s budgetram.

Säkerhetsriskerna ökar för EU, och blottlägger vårt beroende av externa försvarsleverantörer – 78 % av de 75 miljarder euro som EU-länderna spenderade på försvarsupphandlingar under ett år gick till leverantörer utanför EU. Att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen är avgörande för att minska detta beroende.

”EU:s mekanismer för försvarsfinansiering måste ses över för att möta dagens utmaningar”, förklarar Marcin Nowacki, föredragande för EESK:s yttrande ”Försvarsfinansiering i EU”. ”Utgifter för militära ändamål begränsas av budgetbestämmelserna, och även om initiativ som Europeiska försvarsfonden och Europeiska fredsfaciliteten innebär framsteg räcker de fortfarande inte till för att hantera omfattningen av de hot som vi står inför i dag.”

Natosamarbetet är väsentligt för interoperabiliteten och en enhetlig strategi. Gemensam upphandling, partnerskap inom cyber- och rymdsäkerhet samt IRIS2-satellitprojektet kommer att öka resiliensen. Försvarsfinansieringen måste gå hand i hand med EU:s bredare prioriteringar utan att man gör avkall på sociala mål och miljömål. Strategiska investeringar, innovation och långsiktig planering är avgörande för att säkerställa EU:s säkerhet och oberoende. (tk)

Under EESK:s högnivåforum om kvinnors rättigheter samlades ett antal ledande aktörer för att ta upp angelägna frågor om kvinnors rättigheter och formulera viktiga prioriteringar inför det kommande mötet i FN:s kvinnokommission.

Budskapet från EESK:s högnivåforum om kvinnors rättigheter var tydligt: framsteg har gjorts, men det räcket inte. EU har vidtagit åtgärder för att skydda kvinnor och flickor, men strukturella former av ojämlikhet, könsstereotyper och andra former av bakslag avseende kvinnors rättigheter fortsätter att hota de framsteg i EU som det tagit lång tid att uppnå. Så länge som strukturella hinder kvarstår kommer kvinnors fulla deltagande i samhället att vara begränsat.

I högnivåforumet, som hölls den 26 februari i samband med EESK:s plenarsession, deltog ordföranden för EESK:s tillfälliga arbetsgrupp för jämlikhet Sif Holst, EESK:s ordförande Oliver Röpke och kommissionsledamoten med ansvar för jämlikhet, beredskap och krishantering Hadja Lahbib samt Carlien Scheele (direktör för Europeiska jämställdhetsinstitutet), Florence Raes (direktör för UN Womens Brysselkontor), Ayşe Yürekli (EU-företrädare vid sammanslutningen för kvinnliga företagare i Turkiet KAGIDER), Mary Collins (generalsekreterare för Europeiskt kvinnoforum) och Cianán Russell (senior handläggare vid ILGA Europa).

Under forumet anordnades två dynamiska paneler för att diskutera brådskande jämställdhetsutmaningar, var och en kopplad till viktiga EESK-yttranden som antogs under plenarsessionen. Sakkunniga, aktivister och beslutsfattare samlades för att dela med sig av sina insikter, föreslå lösningar och stärka sina åtaganden för att främja kvinnors rättigheter inom och utanför EU.

Den första panelen diskuterade framför allt den kommande 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission medan den andra panelen diskuterade våld mot kvinnor och flickor som en människorättsfråga. Två yttranden på dessa teman antogs också av plenarförsamlingen efter forumet: EESK:s bidrag till EU:s prioriteringar vid FN:s kvinnokommission – 69:e sessionen och Våld mot kvinnor som en människorättsfråga. (lm)

I samband med den 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission i New York bekräftade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Afrikanska unionens (AU) ekonomiska, sociala och kulturella råd (ECOSOCC) sitt orubbliga engagemang för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt.

När världssamfundet nu firar att det gått 30 år sedan Pekingdeklarationen och handlingsplanen antogs, erkänner EESK och ECOSOCC både de framsteg som gjorts och de utmaningar som fortfarande står i vägen för full jämställdhet.

I sin andra gemensamma förklaring lyfter man fram viktiga prioriteringar, såsom att öka kvinnors ledarskap genom könskvoter, sätta stopp för könsrelaterat våld genom internationella konventioner, överbrygga den digitala könsklyftan och främja kvinnors ekonomiska egenmakt.

I förklaringen efterlyses en kraftfullare politik för oavlönat omsorgsarbete, kvinnors inkludering i fredsinsatser och datadrivet beslutsfattande. I den betonas också globalt samarbete för att undanröja systembetingade ojämlikheter och upprätthålla kvinnors rättigheter. EESK uppmanar också EU att bekämpa könsrelaterat våld, säkerställa en jämn könsfördelning och värna det civila samhällets roll när det gäller att främja jämlikhet.

EESK:s ordförande Oliver Röpke sade: ”När vi nu firar att det gått 30 år sedan Pekingdeklarationen antogs måste vi gå från ord till handling. Jämställdhet är inte ett privilegium utan en grundläggande rättighet, och att uppnå jämställdhet är avgörande för hållbara och inkluderande samhällen. EESK står fast vid sitt åtagande att undanröja hinder, se till att kvinnor deltar fullt ut i beslutsfattandet och främja ekonomisk egenmakt. Nu är det dags för regeringarna, institutionerna och det civila samhället att agera beslutsamt – det finns ingen jämlikhet utan ansvarsskyldighet.”

Kvinnokommissionen är det viktigaste internationella och mellanstatliga organ som kämpar för jämställdhet. Detta var andra gången som EESK deltog i FN:s största årliga sammankomst om kvinnors egenmakt. (tk)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU att genomföra en robust industristrategi som är förenlig med den gröna given i syfte att stärka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. För att strategin ska lyckas måste den noga övervakas och anpassas till nya utmaningar.

”Europa står inför en allvarlig risk för avindustrialisering. Industrisatsningarna och klimatåtgärderna måste gå hand i hand”, förklarar Andrea Mone, föredragande för EESK:s yttrande ”Framtiden för EU:s industri mot bakgrund av höga energipriser och omställningskostnader”, som antogs vid plenarsessionen i februari.

I yttrandet betonar EESK att det behövs en stark ekonomisk och rättslig ram för att ta itu med höga energi- och råvarukostnader, investeringsutmaningar i samband med den gröna omställningen, infrastrukturluckor, kompetensbrist och en svag inhemsk efterfrågan. För att främja social och territoriell sammanhållning behövs en konkurrenskraftspolitik inriktad på investeringar och innovation.

EESK:s uppmaning till skyndsamma åtgärder sker mot bakgrund av den ökade oron för EU:s ekonomiska säkerhet och externa beroenden.  I en tid av växande geopolitisk och handelspolitisk osäkerhet är en resilient europeisk handelspolitik en nödvändig förutsättning för att trygga industrins hållbarhet i ett läge med asymmetriska mål för minskade koldioxidutsläpp, global överkapacitet och ökande handelsmotsättningar. Större autonomi när det gäller att säkra kritiska råvaror är väsentligt för att uppnå detta mål.

Ökade investeringar, vilket lyfts fram i Draghi-rapporten, och styrningsreformer är avgörande. En gemensam inre marknad, särskilt inom energisektorn, kommer att stärka EU:s ekonomi. Genom att minska regelbördan, förfina regelverken för elmarknaden och förbättra de finansiella verktygen, t.ex. energiköpsavtal, kan man stödja branschens omställning.

För en rättvis omställning krävs en stark social dialog och kollektiva förhandlingar. Industripolitiken måste knyta an till utbildnings- och arbetskraftsstrategier, med betoning på forskning, innovation och kompetensutveckling. Investeringar i energiinfrastruktur, förnybar energi och den cirkulära ekonomin kommer att bidra till att uppnå klimatmålen.

EESK antog också ett tilläggsyttrande om ”Framtiden för de energiintensiva industrierna inom EU”, där man föreslår skräddarsydda lösningar för att säkerställa deras långsiktiga hållbarhet. Att ta itu med de specifika utmaningar som de står inför är avgörande för EU:s industriella framtid. (ll)

Att expandera över gränserna inom EU innebär att man måste navigera genom en labyrint av motstridiga momsregler och pappersarbete, vilket driver upp kostnaderna. Små och medelstora företag ställs inför oproportionerligt höga krav på regelefterlevnad, vilket gör det svårare att växa och konkurrera. I två yttranden som antogs vid plenarsessionen i februari och som bygger på Letta- och Draghi-rapporterna efterlyser EESK brådskande reformer. Bland förslagen finns harmoniserade finansiella regelverk, AI-driven rapportering och en samordnad industripolitik.

”Den inre marknaden är ryggraden i EU:s ekonomiska välstånd, men den är fortfarande ofullständig inom viktiga sektorer som finans, energi och digitala tjänster”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke. ”I dagens debatt understryks det akuta behovet av reformer för att undanröja hinder och stärka tjänstesektorn samt säkerställa lika villkor för företag i hela EU.”

Maria Luís Albuquerque, kommissionsledamot med ansvar för finansiella tjänster och spar- och investeringsunionen, gav stöd till denna uppmaning: ”Min vision för spar- och investeringsunionen är att skapa välstånd för våra medborgare och tillväxt för våra företag genom att föra samman dem i en säker, konkurrenskraftig, välreglerad och välövervakad miljö.”

I EESK:s yttranden har man identifierat två kritiska utmaningar för konkurrenskraften: fragmenteringen av den inre marknaden, som lyfts fram i Letta- och Draghi-rapporterna, och den överdrivna byråkratin, som särskilt drabbar små och medelstora företag. Båda dessa faktorer hämmar innovation och ekonomisk tillväxt.

Vad är problemet?

Företag i hela Europa översvämmas av komplexa och överlappande regelverk. Detta leder till ett slöseri med tid och pengar, att arbetet med den gröna given fördröjs och att tillgången till finansiering för medelstora företag begränsas. Detta resulterar i frustration bland företag, högre konsumentkostnader och svagare ekonomisk tillväxt.

Utöver regelbördan står EU inför djupare strukturella utmaningar som undergräver dess konkurrenskraft. Långsamma framsteg när det gäller att fullborda den inre marknaden, skillnader i digital infrastruktur och energiinfrastruktur och avsaknad av en samordnad industripolitik begränsar EU:s förmåga att konkurrera globalt. Medan andra ekonomiska block agerar snabbt för att locka till sig investeringar och främja innovation riskerar EU att hamna på efterkälken.

Hur kan detta åtgärdas?

En stärkt konkurrenskraft kräver en övergripande strategi som omfattar att undanröja hinder i nyckelsektorer som finans och energi, påskynda den digitala omvandlingen och se till att små och medelstora företag kan växa och konkurrera på lika villkor.

I EESK:s yttranden föreslås att man

• förenklar regelverket utan att sänka miljöstandarder och sociala standarder,
• skapar en enda AI-driven plattform för att effektivisera rapporteringen för små och medelstora företag så att det blir lättare och tar mindre tid att följa regelverket,
• harmoniserar reglerna mellan olika sektorer för att minska det repetitiva pappersarbetet,
• standardiserar finansiella regelverk i medlemsstaterna med en samordnad industripolitik inom EU,
• reformerar mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) för ett rättvisare och mindre betungande system. (gb)

Den 6 mars, bara några dagar före rådets överläggningar den 12 mars, stod EESK värd för en debatt om kommissionens giv för en ren industri. Beslutsfattare, industriledare och civilsamhället diskuterade om planen verkligen kan stödja EU:s sektor för ren teknik, dess energiintensiva industrier och dess strategiska oberoende.

I en situation med geopolitisk instabilitet och transatlantiska relationer stadda i förändring är Europas behov av strategiskt oberoende mer akut än någonsin. Given för en ren industri syftar till att påskynda utfasningen av fossila bränslen och uppnåendet av cirkularitet samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks, med utgångspunkt i en sänkning av energipriserna. Frågor kvarstår om dess genomförbarhet och finansiering.

”Det handlar inte om att välja mellan strategiskt oberoende, konkurrenskraft och den dubbla omställningen. Alla industrisektorer berörs och måste anpassa sig, i sin egen takt men med tydliga åtaganden”, sade Pietro de Lotto, ordförande för EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI), och beskrev utmaningen som en balansgång.

Kommissionen har betonat att det är geopolitiskt nödvändigt att bli energioberoende av Ryssland, men EU:s industriella tillbakagång är ett växande problem. Såväl industriproduktionen som inflödet av utländska direktinvesteringar har sjunkit betydligt under de senaste två åren.

Finansieringen kommer att vara en stor utmaning. För att uppnå planens mål måste EU:s institutioner, medlemsstaterna och näringslivet samarbeta. Europeiska investeringsbanken har utlovat 500 miljoner euro i motgarantier och 1,5 miljarder euro för att förbättra energinäten, men de nationella regeringarna måste uppbåda ytterligare medel.

De sociala konsekvenserna av omställningen är också en nyckelfråga, särskilt i energiintensiva industrier som har förlorat många arbetstillfällen. Företrädare för det civila samhället ställde frågan om huruvida en sänkning av energiskatterna, som är ett centralt förslag i given, kan komma att ske på bekostnad av finansieringen av utbildning och hälso- och sjukvård.

Trots optimismen kring de långsiktiga målen för given för en ren industri uttryckte experter oro över dess förmåga att hantera utmaningar på kort sikt. Snabbhet och förenkling är avgörande, eftersom höga energikostnader och rättsliga hinder kan bromsa utvecklingen. Fragmenterad nationell politik är fortfarande en utmaning, och man riskerar genom given att missa ett viktigt tillfälle till tillnärmning av industripolitiken i hela Europa.

Teknikneutralitet är också ett bekymmer och en debatt förs om den rätta balansen mellan förnybara energikällor, vätgas och biobränslen. Även om ett fokus på förnybar energi är välkommet, krävs det kraftfulla åtaganden för energieffektivitet. Konsumenterna i EU har redan sparat 100 miljarder euro mellan 2021 och 2023 tack vare förnybara energikällor, vilket är en framgång som EU bör bygga vidare på. (jh)

EU:s jordbrukare är hårt ansatta av olika kriser, från extremväder till instabila marknader och illojal konkurrens. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) varnar för att EU:s nuvarande politik inte klarar av att skydda jordbrukarna och efterfrågar brådskande reformer för att trygga inkomsterna, stärka förhandlingskraften och slå vakt om ett hållbart jordbruk.

I ett yttrande på begäran av det polska EU-ordförandeskapet efterlyser EESK ett mer resilient jordbrukssystem med jordbrukarna i centrum.

”Att vara jordbrukare är ett ädelt yrke med två huvudmål: att producera säkra livsmedel av högsta kvalitet för att förse människor med mat och att bevara och förbättra miljön. Allt vi begär i gengäld är en hederlig dagslön för ett hederligt dagsverke, respekt och ett skäligt pris för de livsmedel vi levererar”, förklarar Joe Healy, en av de tre föredragandena för yttrandet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) är dåligt rustad för att hantera dagens utmaningar, enligt EESK. De finansiella verktyg som kommittén rekommenderar för att stödja jordbrukarna är bland annat offentliga försäkringar mot naturkatastrofer, kontracykliskt stöd och direktstöd. Gemensamma fonder, som redan används i vissa EU-länder, skulle kunna utgöra ett extra skyddsnät som finansieras gemensamt av jordbrukare, industrin, regionala myndigheter och EU.

EESK förespråkar att budgeten ska återställas till minst 0,5 % av EU:s BNP i samband med att den gemensamma jordbrukspolitiken ses över 2027. Strängare handelsregler behövs för att säkerställa att importerade produkter uppfyller EU:s miljö- och arbetsnormer.

Ett annat stort problem är försäljning till priser som är lägre än självkostnadspriset, vilket sätter bönderna under extrem ekonomisk press. EESK uppmanar EU:s beslutsfattare att allvarligt överväga ett förbud mot försäljning till priser som är lägre än självkostnadspriset för att förhindra att stora detaljhandlare tvingar jordbrukare att lägga ned sin verksamhet, med den spanska lagstiftningen för att reglera livsmedelsförsörjningskedjan som förebild.

För att förbättra transparensen och jordbrukarnas marknadsinflytande föreslår EESK ett digitalt EU-centrum för övervakning av priser, kostnader och vinster. Kommittén förespråkar också kollektiva förhandlingar om priser och ökat stöd till kooperativ och producentorganisationer. EU:s jordbruk måste bli mer ekonomiskt självständigt och konkurrenskraftigt.

Även om klimatmålen är viktiga kan jordbrukarna inte bära kostnaderna på egen hand. En hållbarhetsfond skulle kunna hjälpa dem att ställa om till mer miljövänliga metoder. I yttrandet varnas det för risken för koldioxidläckage, när strikta EU-regler gör att lokala jordbrukare missgynnas jämfört med konkurrenter utanför EU.

EESK framhåller vikten av investeringar i landsbygdsutveckling, innovation och förenklade GJP-regler. Trycket på jordbrukarna ökar allt mer, så läget är akut: EU:s ledare måste agera innan fler lantbruk försvinner. (ks)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har utfärdat viktiga rekommendationer om den europeiska planeringsterminen 2025 och höstpaketet, och i samband med detta efterlyst strategiska investeringar och djupare samarbete för att förbättra EU:s resiliens och konkurrenskraft.

EESK lade fram sina rekommendationer i ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i februari, och lade tonvikt på hållbarhet, arbetsmarknadsreformer och bättre anpassning mellan nationell politik och EU-politik. Samtidigt efterlystes ett större deltagande av det civila samhället.

EESK beklagade att den årliga översikten över hållbar tillväxt, som är ett viktigt policydokument, inte offentliggjorts, och framhöll att EU-institutionerna måste vara beredda på geopolitiska risker som kan få konsekvenser för handeln, inflationen och tillväxten.

EESK uttryckte sitt stöd för initiativet konkurrenskraftskompassen och efterlyste investeringar i energisektorn och den digitala sektorn, inklusive en europeisk fond för strategiska investeringar. Dessutom uppmanade kommittén till ett starkare deltagande av det civila samhället, en pragmatisk översyn av faciliteten för återhämtning och resiliens och ett djupare samarbete mellan medlemsstaterna för att förbättra den ekonomiska politiken och produktiviteten. (tk)

Sammanhållningspolitiken främjar ekonomisk, social och geografisk enhet i hela EU och har länge varit grundpelaren i det europeiska integrationsarbetet. När den fleråriga budgetramen för perioden efter 2027 nu håller på att ta form är det viktigt att sammanhållningspolitiken moderniseras, så att den blir mer ändamålsenlig och hållbar samtidigt som det blir enklare att anpassa den till nya utmaningar.

I sitt nyligen antagna yttrande ”Att stärka resultatinriktningen i sammanhållningspolitiken efter 2027” betonar EESK behovet av en resultatorienterad strategi för att se till att sammanhållningspolitiken fortsätter att ge konkreta fördelar samtidigt som den minskar ojämlikheter och främjar hållbar konkurrenskraft.

”Sammanhållningspolitiken måste förbli EU:s viktigaste instrument för regional utveckling. En resultatorienterad strategi innebär en garanti för att varje euro som spenderas bidrar till ekonomiskt och socialt välstånd”, sade föredraganden för yttrandet David Sventek.

Den fleråriga budgetramen för perioden från och med 2028 kommer att behöva ses över i grunden, så att den blir ett stöd för regional utveckling, den gröna och den digitala omställningen samt ekonomisk konkurrenskraft. Med investeringsbehov på över 750–800 miljarder euro per år är det mycket viktigt med en omfattande EU-finansiering.

EESK anser att den finanspolitiska kapaciteten bör bibehållas på 1,8 % av EU:s BNP och att anslagen till sammanhållningspolitiken bör ökas. Viktiga prioriteringar är bland annat delad styrning, skräddarsydda lösningar som är specifika för varje enskild region, resultatbaserad finansiering och förenklade processer.

En resultatdriven strategi ökar effektiviteten, men kräver bättre genomförande och tillsyn. Genom att eftersträva en balans mellan konkurrenskraft och sociala investeringar, förstärkt tekniskt stöd och transparens kommer sammanhållningspolitiken att få större genomslag, främja ekonomisk resiliens och minska de regionala skillnaderna inom EU. (tk)

Turismen är en drivkraft för EU:s ekonomi och kan stärka EU:s konkurrenskraft. Det är dags att på nytt se över hur turismen fungerar och gå ett steg längre, till en turism som inte bara är hållbar utan regenerativ, vilket innebär att destinationerna inte bara överlever utan rent av blomstrar.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU att ställa om sin turismsektor och lägga tonvikt på hållbarhet och regenerering för att garantera långsiktiga ekonomiska och miljömässiga fördelar.

Eftersom turismen fortfarande är en hörnsten i EU:s ekonomi, särskilt i regioner som i hög grad är beroende av denna bransch, förespråkar EESK en snabbare omställning till hållbar turism och en övergång till strategier för regenerativ turism, i enlighet med kommitténs yttrande Turism i EU: hållbarhet som drivkraft för långsiktig konkurrenskraft.

”Vi måste se till att turismen bidrar till att blåsa nytt liv i EU:s konkurrenskraft. Detta är mycket viktigt, eftersom turismen spelar en så betydelsefull roll för många medlemsstaters och regioners BNP och värdekedjor”, konstaterade yttrandets föredragande Isabel Yglesias.

Vidare sade hon att yttrandet bygger på Palmaförklaringen, som antogs under det spanska rådsordförandeskapet (andra halvåret 2023) och har lett till ett brett samförstånd om hur man ska se till att hållbarheten sätts i centrum inom framtidens turism.

För att uppnå detta måste EU:s institutioner och nationella, regionala och lokala myndigheter aktivt stödja sektorn i dess omställningar, säkerställa en löpande dialog med alla berörda parter och stärka den sociala dialogen.

Hållbarhetsarbetet inom turismbranschen har visserligen kommit långt, men resandets stora uppsving efter pandemin har satt press på många populära destinationer. Uppsvinget gör det svårare för regioner att hitta en jämvikt mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, samtidigt som de brottas med personalbrist och obalans mellan de jobb som är lediga och de färdigheter som arbetstagarna besitter.

Därför efterlyser EESK också en omställning till förmån för regenerativ turism, och att detta ska utgöra ett inslag i den EU-strategi för hållbar turism som Europeiska kommissionen kommer att lägga fram inom de närmaste månaderna.

Till skillnad från det som traditionellt sett betecknats som hållbar turism, med fokus på att mildra miljöpåverkan, syftar regenerativ turism till att återställa och stärka naturkapitalet samt det sociala och ekonomiska kapitalet. Detta framåtblickande tillvägagångssätt tar fasta på den cirkulära ekonomins principer, och syftar till att ha en bestående positiv inverkan på destinationer och lokalsamhällen. (ll)

EU står vid ett kritiskt vägskäl i utvecklingen av AI. Företag från USA dominerar visserligen marknaden för generativ AI – de fångar in 80 % av de privata investeringarna i världen – men även i Kina går utvecklingen snabbt framåt. För att komma underfund med vad som behövs för att EU ska förbli konkurrenskraftigt har Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) publicerat en ny studie i samarbete med Centre for European Policy Studies (CEPS).

Studien, som utarbetats under ledning av EESK:s sektion för inre marknaden, produktion och konsumtion (INT) och regelbundet diskuteras inom EESK:s observationsgrupp för den digitala omvandlingen och den inre marknaden, utforskar viktiga möjligheter, utmaningar och politiska åtgärder som krävs för att förbättra Europas AI-landskap.

Viktiga rekommendationer för EU:

• Att investera mer i AI och datorkapacitet – EU:s investeringar i AI-infrastruktur måste öka för att främja innovation.
• Att rikta in sig på tre sektorer med hög potential – AI kan driva på tillväxten inom bilindustrin, ren energi och utbildning.
• Att främja AI med öppen källkod – att uppmuntra utvecklingen av AI-modeller med öppen källkod kommer att öka tillgängligheten och konkurrensen.
• Att samordna FoU-insatserna i hela EU.

Att stärka det civila samhällets roll i AI-styrningen
I studien betonas vikten av att det civila samhällets organisationer deltar i utformningen av AI-politiken och AI-styrningen. För att öka inkludering och främja ett etiskt införande av AI rekommenderar studien:

• Utbildningsprogram i AI-kompetens – initiativ för utbildning och social dialog för att ge arbetstagarna och allmänheten större inflytande.
• Den ”sociala utformningen” – att se till att AI-utvecklingen är människocentrerad och anpassad till samhällets behov.
• En ökad finansiering av det civila samhällets organisationer – stöd till icke vinstdrivande organisationer som överbryggar klyftan mellan AI-teknik och allmänhetens kunskaper.
• Ett etiskt införande av AI – att prioritera pålitliga AI-system som är förenliga med EU:s värderingar.

Att utnyttja EESK:s potential i AI-politiken
EESK har goda förutsättningar att underlätta ett strukturerat deltagande av det civila samhällets organisationer i AI-politiken. I studien rekommenderas att man förespråkar AI med öppen källkod och främjar etisk innovation genom offentlig upphandling och finansieringssystem där EESK ökar medvetenheten om AI:s effekter på samhället och fungerar som ett centralt nav i samarbetet med det civila samhällets organisationer och grupper som arbetar med öppen källkod.

Studien innehåller även en standardiserad AI-ordlista för att skapa ett gemensamt språk och se till att kommunikationen mellan beslutsfattare, utvecklare och användare blir effektiv – vilket är avgörande för en ansvarsfull utveckling, styrning och användning av AI inom samtliga sektorer.

Denna studie kommer att delas ut till de viktigaste EU-institutionerna och förväntas bidra till den framtida AI-politiken. Läs studien här. (vk)